Husköpet

2006 köpte vi vårt hus. Vi hade letat länge och varit på många husvisningar innan vi till slut hittade det vi ville ha. Ett hus där det flödade in mycket ljus flödade och där ute och inne hängde ihop på ett självklart sätt. Det ska vara enkelt att gå ut och vara i trädgården. Samtidigt skulle huset ligga i ett barnvänligt område och nära bra kollektivtrafik.

Vi var på visning av huset dagen innan vi skulle åka på semester till Spanien och budade på huset därifrån. När kontraktet skulle skrivas fick vi leta rätt på någon som kunde hjälpa oss att ta emot och skicka fax. Hos en mäklare fick vi hjälp och huset blev vårt.

Vårt hus är byggt 1966 och det ingår i en samfällighet där vi grannar tillsammans ansvarar för områdets skötsel. Det ligger på en återvändsgränd uppe på en kulle och det gör att trafiken på gatan är minimal. Perfekt för småbarn helt enkelt.

Huset när vi köpte det.

När vi köpte huset var det utsmyckat för att efterlikna en stuga på landet; rött med vita knutar, entré med snickarglädje och fönsterluckor. En utsmyckning som inte hängde ihop med husets egentliga karaktär eller med hur vi ville ha vårt hus. Efter första veckan i huset skruvade vi ner fönsterluckorna och påbörjade förändringen.

Husets arkitektur är ganska lik många av de hus som byggts på 2010-talet. Med stora fönster och utan utsprång från taket. Trädgården är liten och när vi flyttade in var gräsmattan oerhört bucklig och flera av träden hade sett sina bästa år. Uppfarten till huset var av asfalt, men den var inte lagd på plan mark och hade många hål.

Inuti huset var det renoverat delvis men mest i mycket grälla färger som gult, grönt och illblått. Ett badrum var fuktskadat och renoverades direkt när vi flyttade in. Flera delar av huset var inte heller vidgjorda sedan huset byggdes så det fanns att göra.

När vi flyttade in hade vi ett småbarn, ett barn på väg och arbetade heltid bägge två. Vi har därför låtit all renovering ta lång tid och gjort saker när vi har haft tid, lust och energi.